söndag 18 december 2011

Sjukskrivna, socialbidragstagare & annat slödder...

För ett tag sen stod det i den lokala blaskan att någon bombhotat Försäkringskassan i Falun, och trots att det förstås var läskigt för personalen i kåken, så måste jag säga att jag har FULL förståelse. 

Nu vet man ju inte direkt vems fel det är att nån som får sin "lön" från FK, inte fick det, om det var regeringens gulliga beslut eller någon på FK som klantat till det.

Jag vet inte vem som blev fullständigt vansinnig och skickade iväg detta hot.. 

Kanske var det en människa som drabbats av cancer och anses vara arbetsför ändå, jag menar vem har dött av lite cellgift, häv ur dig ur soffan din latmask! 
Kanske var det någon som går någon form av praktik, dvs jobbar heltid och arslet av sig för bidraget som i runda slängar betalar hyra och el, mat finns det ju i soptunnor runt om i hela kommunen, eller hur? 

Jag har själv varit på botten, inte den djupaste delen av den, tack å lov, men jag har haft socialbidrag i mina ungdoms glada dagar...eller nej, mina ungdoms dagar ska det väl stå. 

Jag är innerligt tacksam att socialbidraget finns, i mitt fall var det största problemet den mänskliga faktorn, t.ex så fick man pengarna den sista varje månad, och det hände mer än en gång att en räkning skulle vara betald 5-6 dagar före den sista, och då var det bara att vänta, sen betala påminnelse avgifter för det, trots att 45 kr är ungefär det man har kvar på kontot efter att räkningarna betalats..Och det går inte att varken spara, eller betala en räkning i förväg, en extra en månad för att slippa situationen, för det räcker inte pengarna till.

Ja, det är & ska vara existens minimum, jag är helt med på det, men det är inte så roligt när inte överlevnadsbidraget dyker upp den sista, för att din handläggare har semester, eller är sjuk och återkommer 7 dagar senare, för det har jag också varit med om, ett antal gånger, även till julen..Och existensminimum är just vad det låter som, du existerar, no more, no less.

Det var därför det här inlägget blev skrivet, för precis som det står på facebook lite då och då så finns det människor som väljer mellan en slalomutrustning eller ett Xbox, och människor som väljer på julmat eller korv å makaroner, julklappar eller elräkningen...

Och till alla dom som kämpar med det, kan man iallafall skänka en värmande tanke, alla människor har det inte alltid så lätt och så här i efterhand, så är jag tacksam för den tiden jag gick igenom, jag lärde mig förbannat mycket, jag lärde mig att det kan gå bra, det kan lösa sig, det är inte ett helvete jämt, men tyvärr finns det dom som aldrig får komma ur det helvetet, och till er som kämpar och vänder på varenda krona, vill jag ändå, mitt i det jobbiga önska en riktigt riktigt God Jul. 

Jag vet hur det är, ingen kan säga att det är lätt, och jag hoppas att ni i allafall har kärleken och glädjen hos er i juletider, för även om det låter jävligt klyschigt så är det ju faktiskt det som julen handlar om...egentligen.

lördag 10 december 2011

Ska vi ligga?

Vi påminner väldigt mycket om djur, det finns slående likheter förutom att vi män i skor lägger in känslor i våra förhållanden till andra män i skor, som såklart komplicerar saker å ting ganska mycket. 

Men i våra relationer som par skiljer det sig däremot en hel del, i djurriket är det ju alltid hanen som är snygg, tränad och kan sjunga som en gud, honan är grå, trist och tråkig men det är fortfarande hon som bestämmer vem som får ligga, hanarna flockas runt honan för att impa järnet och visar upp sina kunskaper och sina tjusiga färger och makalösa pipa. 

Bland oss två fotingar är det inte riktigt så, kvinnan ska vara tjusig, uppklädd, utstyrslad, tränad, smal, snygg, söt och ha en hel massa andra kvalitéer, kvinnor får visserligen ligga ändå, det är liksom fortfarande vi som bestämmer.  
I singelvärlden håller dock alla koll på spegelbilden, men vad är det som gör att djur håller ihop som par ända tills döden skiljer dom åt och inte vi? 

Jo, en hane är fortfarande lika snygg, de har lika vackra fjädrar, bröst och sångröst under hela sin livstid, och i vår värld är sambolivet en start på något helt annat. 

Den där snygga killen med magrutor som luktade gott och bjöd ut dig på kaffe med sin hysteriska charm, intelligens och välrakade haka ligger plötsligt i soffan med skäggstubb, en hand innanför kalsongerna och skrattar åt sina egna fisar, spenderar ledig tid med att spöa någon i tv-spel, magrutorna är sedan länge en degklump som spänns åt med skärp nu förtiden, och håret håller på att krypa bak på ryggen. 

Nej, utseende är verkligen inte allt, men nog ger det en lite perspektiv till skilsmässa statistiken ;)

fredag 9 december 2011

In your face!

Livet är väl egentligen bra jävla motsägelsefullt ibland? 

Ett par exempel:
Man ska ge fan i socker, inte bra för varken kropp eller knopp, och lik förbannat så finns det proppat med godis så det nästan ramlar av hyllorna, på det enda stället som du får lov att vänta livet ur dig....nämligen när du köar till kassan! 
Bara för att du ska stå där och tyst säga -"neeej neeeej nejje!"...till dig själv och så slutar det med ett "MEN OKEJ DÅ!!" precis som att det var någon annans fel att du inte kan motstå, för att sen slita åt dig en 200 grams chokladkaka i ren tristess och för att du tycker synd om dig själv, för att du får stå där och vänta på nån jävla pensionär som inte fattar hur man betalar med kort...

Sen ska det tränas också, och vem behöver träna mest egentligen, jo alla som är plus size:are, finns det träningskläder till dom?? ICKE! Dom ska tydligen dra på sig ett gammalt påslakan och skutta omkring på Friskis i, för några snygga träningskläder finns det banne mig inte i nån större storlek än 38/40, har man tur kan man kanske köpa två byxor, och ha en på vardera ben!

Sen ska man värna om miljön! Buss och samåka is the shit! 
MEN....för att kunna vara miljövänlig och genomföra det, så lär du för det första vara miljonär och för det andra tycka om att stå ute i 23 minusgrader och vänta i 67 minuter på bussen, för att kunna ta dig hem efter jobbet en onsdags kväll! 
En enkel biljett från staden till min lilla by, en heeeel mil bort, kostar nämligen 40 kronor om man gått och blivit över 26 år...trevligt...motsägelsefullt...sur....